Varför utsätter man sig?

Vid ett tiden i natt kom en jätte ledsen T in till oss, då hon hade mardrömmar. Hon var så rädd och ledsen att hon vägrade gå tillbaka till sitt rum för att ens hämta sitt täcke som det underlättar om hon har med sig. När hon sedan låg i sängen hade hon jätte svårt att slappna av och ville att jag skulle hålla om henne samtidigt som hon kramp höll i min arm. Hon hade visst dröm något om tjuvar som skulle kidnappa henne, är så mycket tankar som pågår i det lilla huvudet. Men till slut somnade hon och jag gick över till hennes säng. Hon har blivit så stor och sprattlar så dant att vi får inte plats alla tre. Försöker jag ligga kvar får jag inte många minuters sömn och går upp på morgonen med värk i hela kroppen.
 
Men när hon kom upp var hon pigg och glad igen. Förmiddagen spenderade vi hemma och bara tog det lugnt, plockade lite i trädgården mm. Men på eftermiddagen åkte vi till Axels nöjesfält, som är på besök i stan under den närmaste veckan. Måste säga att det har vuxit sig större för varje år och nu var de uppe i ett 15tal karuseller, där flera föll barnen i smaken. Så blev att vi köpte ett 10 häfte med kuponger som gick åt utan problem. Även jag fick äran att följa med på tre av dem, Virrvelvinden, hurricane och extreme fly. Vet inte riktigt vad jag tänkte och ingen självinsikt har jag heller. För tydligen har jag blivit äldre och i och med det har jag även fått överlevnadsinstikt. För fy F*n vad läskig extrem fly var... Dödsångesen bara kastade sig över mig och höll mig i ett hårt grepp under hela turen, medan K satt brevid och bara skrattade. Men jag överlevde och insåg att det ville jag fortsätta med. Så vägen hem fick det en sväng förbi glasskiosken, så jag hade något att trösta mig med...
 
Hemma tog jag sedan tag i att klippa håret på K vilket verkligen behövdes, då tuppkamen blivit så lång att den hängde ner i ögonen på honom. Med jämna mellanrum brukar jag klippa ner tuppkammen rejält så att den bara blir en 3cm lång, för att kunna få lite ordning på den. Vilket jag gjorde denna gång, vilket jag verkligen inte skulle ha gjort... När K såg sig i spegeln blev han jätte ledsen och tårarna började rinna. Han tyckte inte alls att han blev något fin och att den var alldeles för kort. K brukar inte alls vara känslig så men han tog det jätte hårt och tårarna har runnit till och från under hela kvällen. Nu växer ju hans hår som ogräs så om någon vecka två är den ute ordentligt igen, men de ville han inte alls lyssna på. Min stackars lilla K, förlåt...
Hoppas att han har kommit över det tills i morgon och är sitt vanliga goa och glada jag igen!   
 
Summerar man helgen har detta varit en toppen helg om man bortser från den sista lilla incidenten. Lugn och skön och jag känner att jag har hunnit göra det jag tänkt, varit massa med ungarna samtidigt som jag vilat upp mig efter en ganska fullspäckad vecka.
 
 
 
 
 
 
Publicerat: 2013-04-28 @ 22:03:00


0 kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se - allt om bloggdesign!